Flyttat!

Nu finns jag på plats där borta.

Häng med >>

Snuva och hosta

min blogg verkar ha drabbats av något elakartat. Det mesta har hamnat upp och ned nu. Jag tror inte det är någon idé att jag sätter mig ned och försöker klura ut var felet i källkoden ligger någonstans. Klassisk grekiska.

Jag avvaktar ett tag så får jag se om det löser sig. Under tiden förbereder jag en flytt. Får se var jag hamnar någonstans.

Nu ska jag och syrran ut på stan och göra shoppingstråken lite mer osäkra. ;)

Ha det!

Hemlängtan

Jag går in på radio P4:s hemsida för att titta på bilder av Jäckvik från radiosändningen därifrån. Och jag slås omedelbart av det där skarpa ljuset. Precis så ser det ut i mitt minne också. Vårljuset i salen. Björkruskor på träbron utanför som ramade in dörren, det knarrande trägolvet, majjen och trumpeten, den blomstertid nu kommer.

Jag längtar dit nu. Det är nu 8 år sedan vi var där senast en sommar, Anna och jag. Kanske det blir av i år. Jag vill se hur vårt hus ser ut. hur marken ser ut där mormor och morfars hus stod förut. Jag vill gå upp till toppen av Peljekaise och se ut över hela dalgången ända bort mot Norge.

Igen och igen...

Har varit ute en sväng. Upptäckte rätt snart att jag klätt mig för varmt. Det är faktistkt riktigt varmt ute. Köpte mig lite nyttig snabbmat, lite cashewnötter och några diabetesbakelser utan riktigt socker i. Faktiskt grymt goda.

Har fått veta tiden för inspelning av radiointervjun nu, och det blir den 17 maj klockan 18. Norges nationaldag föressten. Sedan kommer intervju och själva konserten att sändas den 19 maj. Kul!

Igår var det en stor artikel om oss också i en tidning här uppe. Stod väl ganska bra saker, förutom den konstiga frågan om jämförelsen med Lili och Sussie. "två blonda systrar...inte utan att tankarna far till Lili och Sussie!?"
Jag hann behärska mig i sista stund coh svarade något ytterst diplomatiskt, men tänkte något helt annat.
Jag har självklart ingenting emot Lili och Sussie. Men det där sättet att kategorisera in kvinnliga artister baserat först och främst på utseendet gör mig liiite trött. Som om Patric Öhlund skulle jämföras med Tommy Körberg, enbart på grund av den liknande kroppshyddan. Eller Sebastian med Brolle Junior för att de råkar ha samma hårfärg. Njaee. Jag tror inte det va?

Save the moonlight

Häftig start på morgonen. Maken och jag packade ryggsäcken med termos, nötter, frukt och vatten och så gav vi oss av. 1 och en halv timmes skogspromenad. Plus pauserna då. Jag orkade till och med springa en bit.

Kan bero på att kolhydratdepåerna nu är laddade till max efter helgen..

Say no more.

Det är nu man skulle vilja stanna tiden. Det är nu det är som allra, allra bäst. Precis innan knopparna ska slå ut. Man kan ännu bara ana den skira grönskan i trädkronorna och fåglarna är yra av vårkänningarna.

Jag ska försöka nu i år. Verkligen. Att ta vara på varenda sekund, utan att låta oväsentligheter ta över.

Som vi sjunger i vår låt "save the moonlight"

"Tell me how I can stop time in spring"

Real life

Milda makter vilket härlig väder vi fick idag! Jag har laddat mp3-spelaren med en talbok och mest hållit mig utomhus i solen.

Nu klockan två ska jag göra en telefonintervju med en tidning, men annars är det lika lugna puckar idag som igår. Kanske till och med fööör lugna.

Syrran och jag satt och pratade lite igår om det här med skivan och allt runt omkring och vi kunde konstatera att det är NU miraklet borde inträffa. Ni vet, i en riktigt härligt, smörig och bra film så är det precis NU det där oförutsedda, otroliga och alldeles underbara brukar inträffa.

Den högre makten sträcker ned sin hand mot jorden. Rör vid någonting. Sten blir till guld.

För det är bara att konstatera. I den här världen. Särskilt Sverige så går det inte att leva på musiken. Det går inte att släppa en skiva och tro att det ska inbringa några pengar. I alla fall inte om man som vi släppt den på egen hand. Utan jättebolaget i ryggen som har råd att bekosta reklamtid, som har råd att släppa iväg bandet på turné och ta den förlust det innebär att faktiskt turnera idag.

För oss blir det förmodligen en förlust. Har vi riktigt, riktigt tur och säljer slut på alla våra skivor så blir det plus/minus noll. Annars fölust....I pengar.

Lyckligtvis så är ju pengar inte allt. Jag menar. Här har vi tagit mod till oss. Skrapat ihop resterna av vårt musikaliska självförtroende. Gjort vår drömskiva. Och får nu äntligen hålla den i handen, med allt vad det innebär. Det är stort. Och det är magiskt.

Och kanske är det till och med sten som blivit till guld.

Mullvadar och skolk

Hela gatan här utanför ser ut som om den invaderats av grävlingar, eller mullvadar eller ilskna sorkar. Det ska bli fjärrvärme och bredband. Så snabbt att man får hålla i hatten när man är online, typ.

Det värsta med olägenheten är i alla fall att det nu är lite knepigt att backa ut bilen. Först måste man trixa sig över en ramp med räcken på varje sida. Därefter hinna svänga i tid så man inte backar på grannens gräsmatta.

Idag är förövrigt en sådan där dag helt utan planer. Hade en liten plan att jag skulle åka på kroppsammansättningsmätning idag. (vicket långt ord föressten), men då jag inte riktigt lyckats hålla mig på rätt sida sundhetslinjen nu ett tag känns det lite bortkastat med de pengarna. Så jag avbokade.

”aha” sa tjejen på gymmet morgonhurtigt.
”men du….om inte tiden passar så kan du få komma redan nu….på morgonen om du har möjlighet?”
*harkel..harkel*
”njaaae…jag kaaaan tyvärr inte idag alls….inte någon gång under hela den här veckan faktiskt!”

Oj, så ihåligt det lät, eller hur?

Apropå skolk, så måste jag bara berätta om en gång i högstadiet när jag och min bästis på den tiden, Monika skolkat en hel vecka och åkt dit. Som straff skulle vi inte få följa med på friluftsdagen. Istället skulle vi sitta i klassrummet och läsa och analysera dikter.

Kanske låter som ett straff för somliga, men det var det inte för mig som avskydde friluftsdagar i alla dess olidliga former och som precis upptäckt Edith Södergran. Vicken fullträff! Vilken underbar dag, säger jag bara.

Ja, ja. Back to reality. Dagen idag.

Så nu har jag i alla fall lyckat frigöra ytterligare lite ledig tid till förfogande och den tänker jag ägna åt…ja, vaddå?

Just nu hänger nästan allt i luften. Inga spelningar inbokade. Många intresserade. Många lösa boliner och planer, men inga konkreta besked. Bara vänta och se.

Usch så frustrerande!